Lagändring för minoritetsskydd

Den första januari 2021 infördes en lagändring för aktiebolag när det gäller minoritetsskydd. Den nya lagen innebär att Bolagsverket ska kunna utse en särskild granskare, minoritetsgranskare eller medrevisor utan att de måste göra en förfrågan på bolagsstämman. Det finns dock ett krav och det är att minst 10 % av ägarna till aktieinnehavet samt att en tiondel av ägarna accepterar ansökan.

Minoritetsskydd i aktiebolag

Under en bolagsstämma får alla som är inskrivna i aktieboken rätt att rösta men en enstaka ägare har svårt att göra sin röst hörd. Den svenska aktiebolagslagstiftningen är inte utformad så att lagen ska blanda sig in i bolagets affärer, men den finns till för att skydda aktieägarminoriteten och bolagets borgenärer. När det gäller minoritetsskydd är det ofta en gräns på 10 % av aktieägarna som krävs för att kunna agera såsom att kalla till en extra bolagsstämma.

Skillnaden mot den gamla lagen

Det som skiljer den gamla lagen mot den som togs i bruk vid årsskiftet 2021 är att ägarna i inte behöver vända sig till Bolagsverket för att tillkalla en minoritetsrevisor att granska en affär eller andra speciella åtgärder. Det förtydligas även i lagen att den granskare som anlitas ska vara oberoende både i förhållande till de som äger aktier som till dem i bolagssfären. Granskaren måste även vara lämplig för att utföra sitt uppdrag.

Minoritetsägarna är viktiga för den svenska aktiehandeln

De mindre aktieägarna är viktiga för den svenska handeln och det är därför det skyddas enligt lag. 10 %-regeln är stark och gör att även mindre aktieägare kan göra sin röst hörd. De som tillkallar en extra granskning kan komma att bli ersättningsskyldiga i enstaka fall. Det finns många saker som kan granskas i ett bolag och det är allt från särskilda transaktioner, ekonomin under en viss period eller aktieutdelningar.

Bra lagar att känna till

Är du medveten om att du har rätt till synundersökning och möjligtvis även terminalglasögon om du arbetar mycket framför datorn på din arbetsplats? Eller att du kan ha förtur till en ny tjänst om du tidigare blivit uppsagd från arbetet på grund av arbetsbrist? Dessa är några av lagarna som du som arbetstagare bör vara bekant med.

Lagen om anställningsskydd

Den lagen som alla arbetstagare bör känna till är LAS – lagen om anställningsskydd. Den styr över regler som innefattar bland annat uppsägning, provanställningar och vikariat. Exempelvis innebär den att man endast kan bli uppsagd på saklig grund. En annan viktig lag att hålla koll på är semesterlagen, som innebär att alla har rätt till fyra veckors sammanhängande semester. Huruvida denna är betald eller inte beror dock på hur länge du har jobbat på din arbetsplats.

Diskrimination är inte tillåten

En annan viktig lag som bör nämnas är diskrimineringslagen. Denna innebär att du som anställd inte får diskrimineras på grund av ditt kön, etnisk tillhörighet, ålder, sexuell läggning, tro eller funktionsnedsättning. Man får heller inte tillåta att en person blir trakasserad på grund av några av dessa anledningar. Utöver detta innefattar lagen också att personer med deltidsanställning eller tidsbegränsad anställning inte heller får trakasseras eller diskrimineras på arbetsplatsen.

Arbetslagarna du bör ha koll på

Som arbetstagare är det viktigt att hålla koll på de lagar som skyddar dina rättigheter på arbetsplatsen. Även om många har koll på de mest omdiskuterade lagarna som LAS och diskrimineringslagen, så finns andra viktiga lagar som man bör informera sig om. Exempelvis har man nu rätt till synundersökning om ens anställning kräver mycket tid framför datorn och i vissa fall har man även rätt terminalglasögon.

Lagen om skydd mot olyckor

I Sverige finns det en lag som säger att du är skyldig att tillkalla hjälp och varna om du upptäcker eller får kännedom om en brand eller olycka. I lagen återfinns även kommunens skyldigheter gentemot dig som privatperson. Här kan du läsa om vad du har för skyldigheter och vilket ansvar kommunen har.

Skyldighet att tillkalla hjälp och varna

I lagen om skydd mot olyckor står det att det är din skyldighet, om möjligt, att varna för en olycka om det föreligger fara för någons liv eller hälsa eller för miljön. Det är även din skyldighet att vid behov tillkalla hjälp och detsamma gäller vid brand. Det finns ingen lag som säger att du ska försöka släcka branden men det är bra om du kan påbörja släckningsarbetet för att underlätta för räddningstjänsten när de kommer till platsen.

Skyldigheter som ägare av fastighet

Äger du eller är du nyttjanderättshavare till byggnader eller andra fastigheter så är du ansvarig för att hålla utrustning för brandförebyggande åtgärder och livräddning vid olycka eller brand. Detta betyder att du har en skyldighet att ha en brandvarnare i ditt hem men även annan utrustning för brandsläckning. Räddningstjänsten har mycket information om vad du kan göra för att brandsäkra ditt hem.

Kommunen har skyldighet att hjälpa dig som privatperson

Det är inte bara du som privatperson som har skyldigheter i lagen om skydd mot olyckor. Kommunen har ansvar för att underlätta för privatpersoner att följa lagen som sker genom information och rådgivning till allmänheten. Vidare har kommunen ansvar för brandskyddskontroll och sotning av fastigheter. För att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter så har den som utför kontroller och sotning rätt att få tillträde till fastigheter samt annan nödvändig information.

Lagen om sjuklön

I dessa tider med Covid-19 är det flera personer än vanligt som behöver stanna hemma från jobbet på grund av sjukdom. Lagen om sjuklön reglerar hur arbetsgivare ska göra när deras anställda ska få ersättning under sin första 14 dagar som sjukskrivna och lagen gäller i princip alla företag och anställda.

Vilka undantag finns det?

Lagen om sjuklön är till för att värna om den anställde och är skriven ur det perspektivet. Däremot finns det några undantag. Om någon har en anställning som är kortare än 1 månad samt inte har hunnit jobba i mer än 14 dagar så har den personen ingen rätt till sjuklön. Det kan också finnas fall då det i ett kollektivavtal har gjorts vissa undantag gällande sjuklön.

Vad innebär karensavdrag?

Det är arbetsgivaren som ska betala sjuklön de 14 första dagarna av sjuklöneperioden. Däremot ska inte full lön betalas ut utan arbetsgivaren gör ett karensavdrag. Det avdraget är på 20 procent. Det betyder att den som är sjuk får ersättning men att ersättningen är lägre jämfört med om en vanlig lön skulle betalas ut. Tidigare fanns det karensdagar men det är borttaget och numera ersatt av avdraget.

Arbetsgivare måste tänka på tystnadsplikten

Det är viktigt att arbetsgivare tar tystnadsplikten på allvar. Vid sjuklön betyder det att en arbetsgivare inte får sprida information om varför en anställd är sjukskriven och personens hälsotillstånd. De får inte heller lämna ut den information som kan finnas i ett läkarintyg eller sjukförsäkran. Att bryta mot tystnadsplikten är ett brott och kan leda till en anmälan mot arbetsgivaren.

Riksdagens uppdrag

Att riksdagen har 349 ledamöter som representerar åtta partier känner kanske de flesta till, liksom att ett parti behöver 4% av rösterna för att ta sig in i riksdagen. Men hur många vet egentligen vad som är skillnaden mellan riksdag och regering? Eller att riksdagen kan tvinga en minister att avgå? Vi kommer i den här texten titta närmare på riksdagen och dess uppdrag.

Riksdagens viktigaste uppgifter

En av riksdagens viktigaste uppgifter är att de beslutar om lagar. Förslag om en ny lag, eller en ändring av en befintlig lag, kommer oftast från riksdagen i form av en proposition. Förutom detta så fattar regeringen även beslut om utgifter och inkomster i statens budget och arbetar med EU-frågor. Tillsammans med regeringen så är man även med och formar Sveriges utrikespolitik.

Riksdagen kontrollerar regeringen

Att kunna skilja på regering och riksdag är viktigt för att kunna hänga med i svensk politik, men den faktiska skillnaden är det få svenskar som känner till. Förenklat kan man säga att regeringen tar fram idéer eller förslag på hur de vill att Sverige ska fungera, till exempel nya lagar. Det är sedan upp till riksdagen att tacka ja eller nej till dessa förslag. Med andra ord så är det riksdagen som kontrollerar regeringen.

Kan väcka missförtroendeförklaring

Om riksdagen inte skulle ha förtroende för statsministern eller någon annan minister kan de tvinga regeringen eller ministern att avgå, vilket då sker genom att besluta om en missförtroendeförklaring. Ledamöterna får då helt enkelt rösta om saken. Om en majoritet (minst 175 av 349 ledamöter) väljer att rösta ja till till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende så kan man tvinga regeringen eller ministern att avgå. Anledningen till riksdagens granskande funktion är alltså att regering och myndigheter ska följa lagarna och jobba effektivt, men också grundläggande för att väljarna ska känna förtroende för den offentliga makten.

Utrikesdepartementets uppdrag

Utrikesdepartementet är det departement inom regeringskansliet som ansvarar för Sveriges förbindelser med andra länder. UD förbereder och samordnar både politiska frågor och handelsfrågor. UD har även till uppgift att ta tillvara svenska organisationers och medborgares intressen utomlands. Omkring 100 utlandsmyndigheter dit ambassader och konsulat räknas utgör tillsammans med UD utrikesrepresentationen.

Bilden av Sverige utomlands

Svensk handelspolitik har bland annat som syfte att främja bilden av Sverige utomlands och att underlätta handelsutbytet med andra länder. En mycket viktig del i Sveriges ekonomi är främjandet av ekonomiska intressen utomlands och Utrikesförvaltningen har som roll att underlätta både export och utlandsinvesteringar för Sverige. Att öka landets attraktionskraft för investeringar samt öka exporten är två delar i Sveriges export-strategi för att nå målet som regeringen satt upp för att minska arbetslösheten i Sverige.

Hjälp till nödställda svenskar i utlandet

Svenskar som har hamnat i en nödsituation utomlands är en viktig fråga för Utrikesförvaltningen. Nödsituationer kan vara stöld av pass, sjukdom eller trafikolycka. Vid dessa situationer kan ambassaden ge råd, hjälpa till med kontakter samt utfärda ett provisoriskt pass. Vid ett frihetsberövande kan ambassaden förmedla kontakt med familj och en offentlig försvarare. När det gäller frihetsberövande av svenska medborgare som har fängslats på grunder som kränker personens mänskliga rättigheter har svenska regeringen och UD en särskild roll.

UD och krisberedskap

Utrikesdepartementet tillsammans med ambassader och konsulat bistår svenskar utomlands med god beredskap om större kriser eller katastrofer skulle uppstå. Att vara väl förberedd vid en eventuell kris innebär att organisationen måste förbereda sig för en att möta många olika situationer som kan tänkas påverka svenskar utomlands. Det kan till exempel vara naturkatastrofer, krig eller större olyckor. UD är en flexibel organisation som snabbt kan aktivera en krisorganisation.

Nya lagar 2020

Vid årsskiftet trädde flera nya lagar i kraft som påverkar flera grupper i samhället. De nya lagarna är exempelvis ett ökat skydd för blåljuspersonal, krav på längre utbildning för nyanlända invandrare, att värnskatten försvinner och att det blir billigare att starta aktiebolag. Samtidigt förlängs anställningsskyddet vilket innebär att man nu kan få jobba upp till 69 års ålder innan arbetsgivaren kan tvinga en att gå i pension.

Krav på bättre samhällskunskaper för nyanlända invandrare

Landets kommuner är från årsskiftet skyldiga att erbjuda nyanlända invandrare mer samhällsorientering: Numera ska de erbjudas minst 100 timmar samhällsorientering, vilket är en höjning från det tidigare kravet på 60 timmar. Syftet med höjningen är att ge en ökad förståelse för hur samhället fungerar, men även att lägga grunden för att den nyanlända efter utbildningen på egen hand kan inhämta kunskap. Värnskatten försvinner samtidigt, vilket gör att statens inkomster minskar något medan kostnaderna ökar.

Sänkning av aktiekapitalet

Att aktiekapitalet sänks kan ses som en fördel i vissa lägen eftersom det gör att det blir billigare att starta ett nytt företag. Å andra sidan så minskar reserverna i det nystartade bolaget snabbare och risken för likviditetsbrist ökar. När man startat ett nytt aktiebolag idag gäller det att se till så att aktiekapitalet står i relation till verksamhetens behov.

Lagändringar i tiden

De nya lagarna borgar för att det blir lättare att starta och driva företag i aktiebolagsform. En satsning på samhällsorientering för nyanlända, samt det utökade anställningsskyddet upp till 69 års ålder är en satsning på att vi ska kunna vara fler som jobbar, och som jobbar längre. Även det stärkta skyddet för blåljuspersonal gör att de nya lagarna säger ganska mycket om vår tid. Samhällsfrågor som varit dominanta i medier de senaste åren, såsom företagande, invandring, pension och oroligheter i särskilt utsatta områden, adresseras alla på ett eller annat sätt i dessa nya lagar.

Nytt kontantkrav på banker

Vad är på väg att hända med våra fina nytryckta svenska kronor? I dag är det nästintill omöjligt att betala med lagliga svenska betalmedel på caféer, restauranger, biobesök och många butiker. Riksdagen har röstat fram ett nytt krav på bankerna som gör att de måste tillhandahålla tjänsten om kontanter till sina kunder.

Lagändring är framröstad

kontaktkrav på banker sverigeRiksdagen har klubbat fram en ny lag som kommer att kräva att banker tar emot kontanter igen. Den kommer träda i kraft den 1 Januari 2021. Hela 299 av 349 riksdagsledamöter röstade för den nya kontantlagen. Kontantlagen gäller banker och andra kreditinstitut som har en inlåning från allmänheten som överstiger 70 miljarder kronor. Post- och telestyrelsen är utsedda för att övervaka att bankerna uppfyller kraven om att erbjuda kontanter till sina kunder.

Vad kommer den nya lagen innebära för bankerna?

Lagen om kontantkrav innebär att banker och andra kreditinstitut måste ge sina kunder tillgång till bankomater och servicekontor för insättning och uttag av kontanter över hela Sverige. Syftet med den nya kontantlagen är att ge alla möjlighet att kunna välja om de önskar betala med kontanter eller kort. Nästa steg kan bli ett förslag om att ändra lagen så att även caféer, restauranger, biografer och butiker blir skyldiga att ta emot kontanter.

Vad kan hända utan tillgång till kontanter?

Utan kontanter blir vi väldigt sårbara om det till exempel skulle inträffa ett omfattande strömavbrott som varar under dagar eller i värsta fall veckor. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har skickat ut en broschyr till alla hushåll. Den handlar om vad man ska tänka på om en kris inträffar. De skriver att man bör ha kontanter hemma för att undvika risken att stå helt utan kontakta medel om ett strömavbrott slår ut bankomater, kortterminaler och liknande.

Nya lagar 2019

Varje år instiftas nya lagar i Sverige, som oftast träder i kraft under det kommande året. Undantaget är de fyra grundlagarna. För att genomföra en grundlagsändring måste riksdagen ha fattat två likalydande beslut samt att det ska ha hållits ett riksdagsval emellan. Här följer en beskrivning av de vanligaste lagändringarna som har eller kommer att träda i kraft under 2019.

Cellprovtagning och rökförbud

En viktig ändring för alla kvinnor är de nya reglerna om cellprovtagning för livmoderhalscancer som börjar gälla den 1 juli. Hädanefter kommer cellprovtagning att vara kostnadsfri för alla kvinnor, som alltså inte behöver betala avgiften till landstinget längre. En ny lag som trädde i kraft samma datum, och som säkert inte har undgått någon, är den om rökförbud på uteserveringar. Lagen har blivit mycket omdiskuterad och många överträdelser mot förbudet rapporterades initialt.

Alkoglass och vattenskotrar

En nyhet är att Systembolaget kommer att utöka sitt sortiment med glass innehållande alkohol, som har blivit klassificerat som alkoholhaltig dryck. Glass med alkohol i, så kallad alkoglass, kommer nämligen i fortsättningen endast att kunna köpas på Systemet. Vattenskotrar har blivit populära inslag vid våra kuster och sjöar, men nu regleras åldern på förarna som höjs till 15 år. Detta för att en vattenskoter är ett kraftfullt fordon som kräver en viss riskbedömning för att kunna framföras säkert.

Garanterat stöd i skolan och förlängd läkarutbildning

Många fler än dessa lagar har stiftats, men få kanske har hört nyheten om att antalet studieår för att få ta läkarexamen har höjts, från fem och och ett halvt år till sex. En annan förändring i utbildningsvärlden är att grundskolan inför en ”läsa-skriva-räkna-garanti”. Det innebär att elever som i förskolan eller på lågstadiet ligger efter i läsning, skrivande, eller matematik ska få särskilt stöd.

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd förkortas LAS och är till för att skydda arbetstagare vid avskedande och uppsägningar. Lagen har funnits sedan 1982 i sin nuvarande form och reglerar bland annat tidsbegränsade anställningar, uppsägningstider och hur beskedet om uppsägningar ska gå till. I LAS är huvudregeln att ett anställningsavtal gäller tills vidare.

Turordningsregler och uppsägningstider

LAS reglerar i vilken ordning anställda ska sägas upp vid arbetsbrist. De turordningsregler som gäller är att den med kortast anställningstid ska sägas upp först. Är det två personer som har varit anställda lika länge så har den äldsta av dem företräde till tjänsten. När det gäller uppsägningar får en arbetsgivare inte säga upp en anställd utan en saklig grund – arbetsbrist eller personliga skäl. Den uppsägningstid som regleras i LAS är som kortast en månad och som längst sex månader.

Skäl för uppsägning

Du kan inte sägas upp av din arbetsgivare hur som helst. Arbetsgivaren måste legitima skäl, dessa är arbetsbrist eller personliga skäl. Om det handlar om personliga skäl innebär det att medarbetaren har varit illojal mot arbetsgivaren eller på olika sätt misskött sitt arbete. Det kan till exempel röra sig om arbetsvägran eller upprepad och ogiltig frånvaro. Uppsägningstid är två veckor om du bli uppsagd på grund av detta skäl.

När du själv säger upp dig

De flesta som lämnar sina jobb säger själva upp sig av olika anledningar, och även då finns det olika regler. Uppsägningstiden är för det mesta en till tre månader, ofta beroende på hur länge du har varit anställd hos arbetsgivaren. För att få reda på vad som gäller för dig rekommenderas att du läser igenom anställningsavtalet, där sådan information ska framgå.