Lagändring för minoritetsskydd

Den första januari 2021 infördes en lagändring för aktiebolag när det gäller minoritetsskydd. Den nya lagen innebär att Bolagsverket ska kunna utse en särskild granskare, minoritetsgranskare eller medrevisor utan att de måste göra en förfrågan på bolagsstämman. Det finns dock ett krav och det är att minst 10 % av ägarna till aktieinnehavet samt att en tiondel av ägarna accepterar ansökan.

Minoritetsskydd i aktiebolag

Under en bolagsstämma får alla som är inskrivna i aktieboken rätt att rösta men en enstaka ägare har svårt att göra sin röst hörd. Den svenska aktiebolagslagstiftningen är inte utformad så att lagen ska blanda sig in i bolagets affärer, men den finns till för att skydda aktieägarminoriteten och bolagets borgenärer. När det gäller minoritetsskydd är det ofta en gräns på 10 % av aktieägarna som krävs för att kunna agera såsom att kalla till en extra bolagsstämma.

Skillnaden mot den gamla lagen

Det som skiljer den gamla lagen mot den som togs i bruk vid årsskiftet 2021 är att ägarna i inte behöver vända sig till Bolagsverket för att tillkalla en minoritetsrevisor att granska en affär eller andra speciella åtgärder. Det förtydligas även i lagen att den granskare som anlitas ska vara oberoende både i förhållande till de som äger aktier som till dem i bolagssfären. Granskaren måste även vara lämplig för att utföra sitt uppdrag.

Minoritetsägarna är viktiga för den svenska aktiehandeln

De mindre aktieägarna är viktiga för den svenska handeln och det är därför det skyddas enligt lag. 10 %-regeln är stark och gör att även mindre aktieägare kan göra sin röst hörd. De som tillkallar en extra granskning kan komma att bli ersättningsskyldiga i enstaka fall. Det finns många saker som kan granskas i ett bolag och det är allt från särskilda transaktioner, ekonomin under en viss period eller aktieutdelningar.